Allt bra har ett slut, så är det bara, det är något som man måste lära sig, alltid bära med sig.
Det kommer tillfällen då man bara vill sjunka genom jorden, då en klump fäster sig i magen, en klump med smärta, smärta värre än något annat man känt, när man inte vet vart man skall tavägen, eller vad man skall göra, en klump som pressar fram tårarna som bränner bakom ögonlocken.
Att inte kunna se på dig, hålla om dig, röra vid dig, det känns förjävligt, att se det jag ser då jag ser på dig, det knäcker mig på mitten, hjärtat bär på en sorg just nu, hjärnan leker med mig & mitt samvete brister.

Tilliten är ihopknycklad & tankarna bara snurrar, springer iväg. 
Jag vet inte vad jag skall tycka , tänka, känna eller göra, jag vill bara vakna upp, vakna ur denna mardrömmer, önskar att jag kunde få höra orden " det var bara ett elakt skämt" , men så är inte fallet & så kommer det inte bli.
Det är sanning, gjort är gjort. 
Jag hoppas för min värld att - kärleken övervinner allt - , annars går jag nog under. 

Att bryta ihop, bryta samman, gå under, om så bara för en stund, det behövs, det har jag gjort, men behöver det igen, jag BEHÖVER sorgen, smärtan , tårarna, hur skall jag annars kunna bearbeta detta? 
När det kom som en smäll, en shock, ett piskrapp rätt i ansiktet, en kniv i ryggen.... 
Ingenting är som det var eller borde vara, ingenting kommer någonsin bli detsamma igen.

Jag vill svära, skrika, spotta, slå, jag vill lägga mig i fosterställning & bara blunda, blunda från verkligheten, blunda från omgivningen, men det går inte, det funkar inte så. 
Ta tjuren i hornen, javisst, det jag egentligen vill är att flå tjuren, trycka ner henne & få henne att känna samma smärta som jag gör nu. 
Vem vet, vem vet vad som händer , vem vet vad som kommer ske, jag ger inga chanser, det som skall göras, skall göras nu & inte sedan. 

 

Hur kan man förstöra något så, hur kan man se sig själv i spegeln efteråt, hur kan man.... 
Hur kan man frivilligt splitta en familj , där det finns kärlek, gå emellan någon som gör allt, som försöker, hur kunde jag vara så blind, hur kunde jag gå ner mig själv så mycket som jag gjorde, till vilken nytta? 
Nyttan av att komma tillbaka till ett rent helvete, till skitsnack till äckliga vidriga människor som beter sig som prostituerade på gatan. 
Gaaaah jag blir galen, jag är så blåögd, jag är så blind . 

Men, - kärleken övervinner allt - , det är jag säker på , våran kärlek kan klå det mesta & dem flesta, & nu skall vi visa, jag skall visa, att allting är möjligt, även fall det smärtar , även fall det kommer bli svårt. 
Jag gör allt för mina allt, jag ger min värld till dem, dem är min värld.
Konsekvenserna kommer komma & konsekvenserna kommer få tas, men en dag i taget, jag är inte den enda som skall stå här i slutändan & se dum ut, verkligen inte. 
-Bitch, the shame is on you-